Trots kriget i Ukraina samlades kristna ledare i slutet av förra året från tiotalet länder och republiker för att samtala om renskötarfolkens framtid i Ryssland, Norden och Alaska. Mission och frågor om församlingsplantering stod i fokus under dagarna. Få tänkte då på att Sibiriens renar räddade ett helt folk i Nordamerika – på 1800-talet.
Nu när tusentals män från minorietsområdena i Ryssland mobiliserats till kriget i Ukraina, har många från renskötarområdena lidit en alltför tidig död. Som kristna vill vi bedja för att Rysslands minoriteter överlever som nationer, men även arbeta för att nå dem med evangelium om Jesus Kristus.
På 1800-talet höll Alaskas eskimåer på att utrotas som folkgrupp. Invandrare som flyttat till deras hemtrakter hade gjort härjningståg och plundrat deras förråd av valspäck, sälar, lax och karibu, som är en amerikansk renart.
Eskimåerna, som tidigare levt i stora byar, minskade dramatiskt i antal på grund av detta. Till slut fanns det bara mindre grupper kvar av urinvånarna. Åldringar och barn dödades ibland till och med av stamfränderna för att de återstående skulle kunna överleva med livsmedel från de kvarvarande matförråden.
På en född kom femton döda eskimåer. Invandrarna från söder lade inte bara beslag på det levebröd som de lyckats tillskansa sig genom jakt och fiske, utan de hade också med sig whisky och spred många typer av nya sjukdomar, vilka spred sig bland befolkningen. Som tur var deltog inte alla i utplåningen av eskimåerna. Det fanns även människor som försökte hjälpa dem på olika sätt. En av dem var en läkare vid namn Sheldon Jackson.
Doktor Jackson hade sänts ut till Alaska år 1885 för att grunda skolor. När snön och tjälen kom till Alaska, konstaterade han att skolorna fick vänta – det var nämligen viktigare att rädda eskimåernas framtid som nation. Då hjälpte det inte bara med bistånd och stöd till livsmedel. De behövdes någonting, som skulle kunna ge dem regelbunden försörjning – hjälp till självhjälp.
mycket i missionsarbetet
för eskimåerna i slutet av 1800 talet. Foto: Wikipedia
Renar från Sibirien till Alaska
Detta fick doktor Jackson att tänka på Sibiriens folk utifrån ett helt nytt perspektiv. Alaskabornas grannar i väst försörjde sig nämligen på renskötsel. Varför skulle inte eskimåerna också kunna göra det? Klimatet var likadant, och renarna var ju ingenting annat än husdjur som påminde om karibun, vilka tidigare funnits i stora mängder över nästan hela Alaska.
Doktor Jackson försökte då få stöd från Amerikas myndigheter till de forskningsresor han planerade till Ryssland. Han hade en plan att köpa renar därifrån. När möjligheten inte kunde förverkligas fick han dock bidrag från församlingar och privatpersoner. På så sätt lyckades han genomföra sina drömmar.
År 1891 gjorde han sitt första försök att köpa renar från urinvånarna i Sibirien, men de tog avstånd från den typen av handel. Där var ju renarna ett yttre tecken på rikedom. Det tog flera månader för honom innan han lyckades samla ihop 16 renar och segla tillbaka med dem till Alaska. Nästa sommar var emellertid hans resa betydligt mer lyckosam. Då fick han transportera hem 171 djur. 1893 grundade han ett träningsläger för eskimåerna och fick hjälp från Finlands och Sveriges samer med att utbilda dem i renskötsel.
På så sätt fortsatte Sheldon Jackson ytterligare några år innan Rysslands tsar förbjöd utförseln av renar till Amerika. Då hade man emellertid redan hunnit forsla 1280 renar från Ryssland över Berings sund. Dessa förökade sig och spreds sedan till olika delar av Alaska.
Eskimåerna trivdes bra med renarna, som på ett speciellt sätt förbättrade deras levnadsförhållanden. De gav eskimåerna nästan allt som de behövde: mjölk, kött, skinn, pälsar och de var väldigt duktiga dragdjur. Utan den minsta tvekan spelade doktor Jackson en avgörande roll för att förhindra utrotningen av en hel människostam. Planerna förverkligades till en sådan framgångssaga, att renarna idag är en oskiljaktig del av eskimåernas liv, precis som bufflarna en gång i tiden var för Amerikas indianer.
(Informationen är hämtad från Illustrerade Klassiker nr 10/1956-1957, tryckt i Danmark, Dyva & Jeppesens Bogtrykkeri Aktieselskap, Köbenhavn).
Missionär, präst och politisk ledare Sheldon Jackson levde under åren 1834-1909. Han arbetade som präst för den Presbyterianska kyrkan, men också som missionär och politisk ledare. Under sitt liv reste han över 1,5 miljoner kilometer och planterade fler än 100 församlingar och missionsorganisationer i Västra Amerika. Doktor Jackson är ihågkommen speciellt för sitt andliga arbete i Colorado och Alaska (Wikipedia).
Himlen TV7 har gjort en programserie, där jag intervjuar viktiga nyckelpersoner i missionens tjänst. Den heter Folk på Guds hjärta. Program nummer 1 och program nummer 4 handlar om Rysslands och Sveriges samer, evenker, chanter, nentser och andra folkgrupper från de arktiska områdena.
Dessa hittar du på www.himlentv7.se under rubriken arkiv, sedan går du vidare och söker på Folk på Guds hjärta.
Delar av artikeln har publicerats på den svenska bloggen 2021.
Rauli Lehtonen
Swedish
Raimo Itkonen
Då människohjordar från Europa invaderade Amerika på sin tid och såg den blomstrande vildmarken som skatteparadis med alla sina naturrikedomar, då började de med sin hänsynslösa och egoistiska girighet att exploatera allting de såg i sin väg inåt och längs landet, som de ville ha och äga och utnyttja. De tog det till sig utan att lyssna på urbefolkningens vilja.
Genom att muta, bedra och använda våld fick de igenom sin egoistisk, girig vilja. Alkoholism och dödliga sjukdomar spreds också bland urbefolkningen pga de inflyttade folken, alltså det blev mycket fördärv, ondska och död.
Genom kristendomen kunde man sprida tron på ett mycket bättre sätt än att attackera urbefolkningen, härja, döda och råna.
I Gud och Guds Ord finns främst kärlek, medmänsklighet och god vilja, men inte egoism.
Lyckligtvis finns det också människor som agerar enligt Guds vilja.