Har vi en världsmästare ibland oss?

Hur många världsmästare känner du egentligen? Hm …? Eftersom jag tror att de är alldeles för få, tänkte jag presentera en sådan för er. Det är en av dem som besöker vår blogg ibland. Enligt min uppfattning är hon världsmästare bland damer i isvakspoesi!

Har du någon gång funderat på högläsning av dikter inför publik – i en isvak med nollgradigt vatten, där du lite lättsamt njuter av svalkan. Du står där neddoppad upp till midjan och fokuserar lite avslappnat på rytmen och rimmen i de välartikulerade fraserna … Runtomkring sitter folk i snödrivorna och en jury, som värderar dina poetiska anlag in i minsta detalj. För att vinna behövs många poäng – fler än vad någon annan kan få.

Det var precis vad Anna Nilsson från Skellefteå lyckades med i ”damtävlingen”. Hon hade 30 sekunder på sig att läsa upp sitt bidrag. Det låter kanske inte som lördagsmys, men efteråt var hon glad och man förstår henne.

Tänk att få gå upp från det nära nollgradiga vattnet och sakta få smyga in i en varm bastu efteråt och riktigt njuta av ekot och rytmerna från sin vackra skapelse om mörkret och kylan i berättarnas stad Skellefteå.

Följ länken där du kan lyssna till hur Anna läser upp sin segranden dikt: Vintersimmet invigt – första tävlingen avgjord – P4 Västerbotten | Sveriges Radio

Hennes dikt i tävlingen:

This is a tribute to the dark and cold
And all of you who pursue a medal of gold
Let the games begin
Enjoy the rush of adrenaline
Rejoice in the limits we break,
the achievements we make
And though dark and cold under the ice
With sparkling joy we shall rise

Nu när vintern nalkas och kylan är på väg, drar jag mig till minnes, hur en av de tävlande i SVT-nyheter berättade:

• Det tar kanske en tio sekunder innan man kan andas normalt, så man kan inte börja läsa för fort. Det är väldigt lätt att bli tagen av stundens allvar.

När jag medverkade på en gudstjänst i Skellefteå Pingstkyrka i oktober, då ledde Anna mötet. Jag undrade lite i mitt sinne, hur hon lyckats förbereda sig inför denna otroliga utmaning. Då visar det sig att hon inte bara är en ”hejare” på engelska dikter, utan att hon också talar ryska flytande och har gjort flera resor till Ryssland. Under de här resorna tror jag att att hon förberett sig mentalt för sin titel. Hur skulle hon annars lyckats besegrat sina sisuladdade motståndare?

Hur många duktiga idrottsmän och –kvinnor har inte fostrats i Ryssland under åren. Jag tänker på Anatolij Firsov, Valerij Charlamov, Viktor Sanejev, Tamara Press, Irina Privalova, Jelena Isinbajeva och nu även Anna Nilsson från Skellefteå.

Tävlingen i isvakspoesi genomfördes i samverkan med Skelleftebygdens berättarförening, med stöd av Nordiskt Berättarcentrum och i nära anslutning till en världscupstävling i vintersim, som du kan följa på länken nedan.

Anmäl dig gärna till nästa års tävling!

Rauli Lehtonen