Kriget i Ukraina ökar judarnas utvandring

Efter krigsutbrottet har judarnas utvandring ökat från Ryssland. Även från Ukraina flyr allt fler till det utlovade landet. De israeliska myndigheterna rapporterade att antalet invandrare till Israel från Ryssland var 40 000 redan 2022 och att 20 000 anlänt från Ukraina. Under 2023 har antalet ökat ytterligare. Detta beror delvis på att extremt många judar mobiliserats i Ryssland, samtidigt som antisemitismen ökat.

Redan i slutet av 1980-talet öppnade Sovjet möjligheten för judar att emigrera till Israel. Det ledde till att över 60 000 judar utvandrade under de månader emigrationen var som mest intensiv. Utvandringen från Ryssland har ökat efter landets angrepp på Ukraina, men fortfarande finns en del, som bestämt sig för att stanna kvar och vänta. Andra har blivit Jesustroende och engagerat sig i kristna församlingar.

På senare tid har dock pastorer för evangeliska församlingar tvingats till tystnad i sin kritik mot kriget och kyrkornas situation har blivit alltmer bekymmersam. Detta har minskat de messianska judarnas villighet att stanna kvar i landet, när diskrimineringen av minoriteterna blir mer påtaglig för varje dag som går.

Vid den senaste sovjetiska folkräkningen 1989 fanns det officiellt 1,7 miljoner judar i landet. Samtidigt angav judiska organisationer siffror på 4-6 miljoner. Differensen berodde på att många registrerade sig som ryssar för att undvika diskriminering på grund av sitt judiska ursprung.

Idag varierar uppskattningarna av antalet judar i Ryssland från 228 000 till 1,5 miljoner. Siffran sjönk dramatiskt på grund av emigrationsvågen, som närmast exploderade, när Sovjet förändrade sin religionspolitik 1988. Detta ledde till att 800 000 judar flyttade till Israel mellan åren 1989-1994.

Utlovat land i Sibirien

När de ryska judarnas drömmar tilltog om ett utlovat land på 1920-talet, ville Josef Stalin ge dem ett eget område – i Sibirien, nära den kinesiska gränsen. Idén hade presenterats av den schweiziska arkitekten Hannes Meyer, vilket ledde till att beslutet stadfästes 1931. Tre år senare grundades Judarnas autonoma region och Birobidzjan blev dess huvudstad 1937.

Därefter började författaren David Bergelson skriva propagandaskrifter på jiddisch, vilka inspirerade judar att flytta till Judarnas autonoma region. Detta resulterade i att över 1000 familjer utvandrade dit från USA och Sydamerika.

1946-1948 kom en våg av judar även från Sovjet, då 10 000 deporterades till Birobidzjan. Fångar som dömts till internering i Sibirien fick inte återvända till sina hemtrakter efter avtjänade straff. Därför skickades många judar i exil till just Judarnas autonoma region. På 1950-talet, när judeförföljelserna kulminerade i Ryssland, förbjöd Stalin alla judiska organisationer, och jiddisch ersatte hebreiskan som judarnas officiella språk.

Som mest fanns det 30 000 judar i den autonoma regionen. Idag är antalet invånare i Birobidzjan 75 000, knappt 2000 av dem har judisk påbrå. Utöver den lokala synagogan finns det även en baptist- och pingstkyrka i staden. Den messianska församlingen har gudstjänster på både hebreiska och ryska.

Förföljs judarna idag?

Under de senaste åren har diskrimineringen av judar i Ryssland, Vitryssland och de östra delarna av Ukraina skapat problem för många. Ofta har förföljelsen varit målmedveten. Ibland förekommer den inte alls. Diskrimineringen kommer och går och verkar vara beroende av de politiska vindarna.

Efter krigsutbrottet i Ukraina har de patriotiska känslorna kommit upp till ytan. Det har lett till att minoriteterna fått det sämre. Enligt huvudrabbinen i Ukraina är fler av de politiska ledarna av judisk påbrå. Detta har förbättrat situationen för många judar på senare tid. Det finns dock stora svårigheter i de av Ryssland ockuperade områdena och utmaningar även i en del regioner, där regeringens demokratiska politik inte fått riktigt fotfäste. Korruptionen skapar också problem för de fattigaste.

Många judar har varit framstående på den politiska arenan i Ryssland och Ukraina. Den ryske oppositionspolitikern Boris Nemtsov – som mördades 2015 – förre presidentkandidaten och schackvärldsmästaren Garri Kasparov har båda judiskt ursprung, liksom Ukrainas presidenter som Petro Porosjenko, Volodymyr Zelenskyj och den tidigare premiärministern Volodymyr Hrojsman.

Kända judiska musiker som David Oistrach, Yehudi Menuhin, Vladimir Ashkenazy och Leonard Bernstein fick mycket positiv uppmärksamhet under sovjettiden, liksom den legendariske skådespelaren Jurij Stojanov. Sedan finns de äldre och sjuka, som inte klarar sig själva och vars dröm om det utlovade landet känns väldigt avlägsen.

Messianska församlingar

I både Ryssland, Ukraina och Belarus finns över 100 messianska församlingar. De största samlas i Moskva, Sankt Petersburg, Kiev, Rivne och Minsk vilka bedriver social verksamhet och distribuerar Biblar på ryska och hebreiska. I Ukraina har de messianska församlingarna registrerat en union, som bistår dem som förföljs på grund av sin tro, speciellt i de östra delarna. Situationen är bättre i västra Ukraina och i Kiev, där den största messianska församlingen har över 2000 medlemmar.

I Centralasien finns fortfarande många Buchara-judar, som flyttade från Iran till Uzbekistan under medeltiden. Flera av dem har blivit kristna och gått med i kyrkor i Samarkand, Buchara, och Bisjkek, där den största messianska församlingen finns. Diskrimineringen av judar och kristna i Centralasien har ökat i en del regioner, vilket försvårat firandet av gudstjänster och judarnas religiösa högtider.

Moskvas ledande rabbi Pinchas Goldsmith lämnade Ryssland 2022, eftersom han fick stora problem, då han vägrade välsigna kriget mot Ukraina. Därefter har han uppmuntrat judar att lämna landet: ”Vi ser en växande antisemitism som påminner om sovjettiden. Steg för steg sänks järnridån – enda chansen är att fly och flytta till det utlovade landet”.

När jag samtalar med några av de messianska judarna, slås jag av att deras vision fortfarande tycks vara: Nästa år i Jerusalem! De drömmer om att flytta till Israel. För många har visionen redan gått i uppfyllelse. De messianska judarna har tagit sin tro med sig till Israel. Där finns det idag över 10 000 ryskspråkiga judar, som bekänner Jesus som sin frälsare och/eller Messias.

Rauli Lehtonen