Judiskt rike i Ryssland – 100 gånger större än Israel

För mer än 1000 år sedan fanns ett judiskt rike, som var cirka 100 gånger större än dagens Israel. Det kallades för Khazarien och låg i södra Ryssland och Kaukasien. Fortfarande finns en etnisk minoritet i Litauen, som kopplas till det riket – nämligen karaimerna.

På 600-talet erövrade en turkisk stam området mellan Kaspiska- och Svarta havet. Inom loppet av några år blev det här folket känt som khazarerna. Deras rike blommade ut för mer än 1000 år sedan och blev den största judiska staten som någonsin existerat. Från 700-talet till 900-talet, härskade kungar med hebreiska namn som Menasheh och Hanukkah. De ansåg sig härstamma från stammen Simeon, som omnämns i Bibeln.

Troligen hade det bott judar i Kaukasien redan tidigare, då historiska dokument bekräftar att de sökt sig till området efter tiden för den babyloniska fångenskapen. Det hävdas nämligen att judar från Kaukasien under sina besök vid påskhögtiderna i Jerusalem fick kontakt med den första kristna församlingen. Några av dem kom till tro och bjöd troligen lärjungarna Andreas, Bartolomeus och Taddeus att komma över och missionera i regionen. Dessa var utsända av församlingen i Jerusalem, där Jakob, då tjänstgjorde som föreståndare.

Församlingarna, som den första generationens kristna planterade, levde vidare och resulterade i att den kristna tron antogs som statsreligion i Armenien (301), nuvarande Azerbajdzjan (325) och i Georgien (326).

På 600-talet erövrade khazarerna territoriet, som sträckte sig över hela Volgaområdet, norra Kaukasus och delar av södra Ryssland. Deras huvudstad hette Ityl och låg vid Volgadeltat, inte långt från dagens Astrachan.

Under första delen av 700-talet bestämde sig khazarernas kung för att lämna sin hedniska tro och anta judendomen som statsreligion. Enligt historieböckerna skedde detta år 740 efter Kristus. Detta blir åter igen ett intressant exempel på hur judar vid olika tider lyckats influera samhällen och delar av den omgivande världen i olika sammanhang.

Kungen som konverterade till judendomen hette Bulan. För att ge tron en mer praktisk och religiös grund inbjöd han rabbiner och lärare i Talmud från Babylonien och Krim för att undervisa om den nya tron. De grundade synagogor och religiösa skolor och undervisade i Toran för det khazariska folket, som därmed fick en stabil grund i judendomen för åtskilliga generationer framåt.

I flera årtionden regerade kungen över södra Ryssland. Under sin mest framgångsrika tid täckte landet ett territorium, som var ungefär 100 gånger större än dagens Israel. De etniska judarnas invånarantalet lär dock aldrig ha överskridit 35 000. Majoriteten av befolkningen tros ha varit etniska turkar av vilka många dock bekände sig till judendomen. Från 700-talet och framåt kunde khazarernas rike agera buffertzon mellan Bysans och de allt starkare islamska rikena.

Det historiska Atlantis?

På 900-talet vidgade det Abbasidiska imperiet sin makt och även Bysans växte sig så starkt att de började hota khazarernas monarki. Enligt den sovjetiske forskningsresanden och geografen Lev Gumiljov steg vattennivån i Kaspiska havet vid samma tid så att nästan 2/3 av Khazarriket översvämmades. De viktiga städerna Ityl och Belendjer blev ett Kaspiska havets Atlantis, vilket försvagade riket till den grad att Ryssland kunde invadera det. Trots att khazarerna besegrades förblev Khazarriket en judisk stat till dess att mongolerna invaderade delar av Ryssland i mitten av 1200-talet.

Många khazarer flydde efter nederlaget till Öst- och Centraleuropa. Majoriteten spreds ut i de slaviska områdena, där de deltog i uppbyggandet av judiska centran i olika delar av Östeuropa. Det turkbesläktade språket karaimiskan (cagataiskan) var språket för de judiska khazarerna. Det talas ännu av ett folk, som kallas för karaimer i delar av Polen, Ungern och Litauen. I litauernas gamla huvudstad Trakai finns ännu en av deras gamla synagogor bevarad.

Karaimernas historia i Litauen tog sin början med kung Vytautas den store. Hans porträtt finns i nästan alla karaimiska hem. Efter ett krig mot den mongoliska Gyllene horden på Krim 1397 förde han med sig 380 karaimiska familjer till Trakai för att ge dem en bättre framtid. Det finns fortfarande över 200 etniska karaimer i Litauen, av vilka hundratalet ännu säger sig behärska språket. Deras officiella antal i Polen är drygt 100 personer.

Flera av dem som migrerade från Öst- till Centraleuropa för att bland annat undgå tvångsdop, kallas ännu idag för khazarer eller karaimer. De är troligen släktingar i rakt nedstigande led till invånarna från Khazarriket. Några av dem flydde även till norra Ungern. En del av byarna i området har bevarat sina khazariska namn, exempelvis Kozar och Kozardie.

Man kan inte helt utesluta teorier om historiska kopplingar mellan de så kallade Ashkenazi-judarna och Khazarriket. Flera omtalade judiska personer, som till exempel Golda Meir, Menachem Begin och Chaim Weizmann brukar räknas till Ashkenasi-judarna. De hade sina rötter i staden Pinsk i Vitryssland. De politiska gränserna för Khazarriket sträckte sig visserligen inte riktigt så långt nord-västerut. Det är dock inte helt omöjligt att flera av östjudarnas förfäder ändå kan ha härstammat från släkten, som växt upp i södra Rysslands Khazarien.

Fakta: Nordiska kontakter på 830-talet
● Khazarernas storhetstid sammanföll med början av den skandinaviska vikingatiden. Khazarernas rike var ett betydande politiskt rike från 700- till 900-talet. Det tävlade med Kalifatet och Bysans i mäktighet.
● Det finns flera tecken på förbindelser mellan det bysantinska riket, khazarerna och Norden. Namnet rus för skandinaver i österled dyker upp för första gången år 839. Då beskrivs hur några nordbor försöker ta sig hem från Bysans via Frankerriket. 2008 hittades 471 mynt vid Sundveda i Sigtuna, där det yngsta tycks vara khazariskt. Enligt Gert Rispling, Nordens främsta expert på arabiska mynt, är skatten sensationell.
● Utöver skriftliga krönikor fann Gert Rispling år 2002 det första handfasta beviset på att khazarerna konverterat till judendomen. I den enorma Spillingsskatten från Gotland på över 14 000 mynt fann han ett med inskriptionen ”Mose är Guds sändebud” – en parallell till islams ”Muhammed är Guds sändebud”. Myntets åtsida kunde klart knytas till khazarerna.
(Källa: Svenska Dagbladet)

Rauli Lehtonen

Rauli Lehtonens svenskspråkiga artikel om Khazarien publicerades 2018 på webbplatsen för Israels ambassad i Sverige. Den har också utgivits i tidningarna Israels Vänner, Uusi Yhteys (Ny Gemenskao), Världen idag, Lähetysviesti (Missionens budskap) och Ristin Voitto (Korsets seger).

Hittills har över 5 500 läsare besökt de svenska, finska och engelska sidorna på bloggen www.raulilehtonen.com för att bekanta sig med artiklarna. Vi har fått mycket positiv respons och många har blivit förvånade över att tidigare inte ha fått del av den här inttressanta informationen om den judiska historien i Kaukasusområdet. Detta beror troligen på att det tidigare funnits knapphändigt med material i västerländsk media om Khazarriket – till skillnad från flera slaviskspråkiga källor.

Därför bestämde vi oss för att publicera artikeln på nytt – då det gått flera år sedan den förra publiceringen. Judarnas situation har ju dessutom hamnat i speciellt fokus i samband med krigen och oroligheterna i Mellanöstern.

————————————————————————————

En välsignad fortsättning på det nya året och kom ihåg att bedja för de onådda folken, de förföljda kristna, samt för folken i Ukraina, Israel, Ryssland och Mellanöstern. De behöver alla ett budskap om fred och en personlig relation till Jesus Kristus och Messias.

Jesus4Eurasia