Blir det krig i Europa?

Den ryska armén har samlat mer än 100 000 soldater och tung militär utrustning vid den ukrainska gränsen. Kina har inlett ett förödande handelskrig mot lilla Litauen i ett försök att få landet på knä rent ekonomiskt. Samarbetar Ryssland och Kina för att rubba balansen på vår kontinent och bland folken i forna Sovjetunionen, medan USA och EU fokuserar på pandemin?

Varför är det neutrala Finlands president den ende europeiska ledaren, som aktivt försvarar mindre stater i den politiska turbulensen, när vår tids kanske största krigshot föreligger – samtidigt som EU:s ledare spelar sina vaccin- och virusspel?

Politiker har traditionellt sett försökt avskilja julhelgerna från arbete och aktivitet, om inte särskilt hotande saker svävat i luften. Denna helg har dock händelserna i Ukraina, de baltiska staterna och i Kazakstan gjort världens ledare sömnlösa. USA:s och Rysslands presidenter Joe Biden och Vladimir Putin har fört krissamtal, där även Ukrainas president Volodymyr Zelenskij har deltagit. Samtidigt trakasserar de kinesiska myndigheterna det lilla litauiska folket med ekonomiska sanktioner, samt länder som har normaliserat sina relationer med Taiwan.

Möjligheten av ett krig i Europa lyfts också fram av att Joe Biden tydligen lagt både kinesisk och iransk politik på hyllan och i stället fokuserat på Ukraina. Varför startas handelskriget av Kina mot det katolska Litauen just nu? Är det så att Ryssland och Kina agerar på olika fronter samtidigt mot ett försvagat EU? Vad är det som händer nu i Ukraina? Kan det till och med vara så, att pandemin och vaccinprogrammen på något sätt är kopplade till nuets eskalerande spänningar? Den som lever får se!

Ryssland utnyttjar EU:s svagheter

Ryska presidentens tal och handlingar verkar i min värld främst vara skrämselskott mot Europas kvinnliga ledare och Amerikas till åldern komne president. Den politiska instabiliteten på vår kontinent orsakad av pandemin och de interna spänningarna inom EU har gett Rysslands strategiskt sinnade president en stor fördel, med vilken han vill återta sin förlorade maktsfär i Ukraina, Kaukasien och Baltikum, det vill säga återställa det historiska Sovjetunionen. Utöver krisen i Ukraina skapar Kinas samtidiga attack mot Litauen en ny frontlinje i Europa – nu även i den baltiska delen av Europa.

Som ett resultat av detta kan situationen förändras även i Polen och Finland, så, att finska politiker i värsta fall måste gräva fram det gamla VSB-avtalet (Vänskaps- samarbets- och biståndsavtalet) med Sovjetunionen. Det värsta vore om USA:s och Rysslands presidenter skulle komma överens om att dela upp vårt Europa, ungefär på samma sätt som de ryska och tyska utrikesministrarna Molotov och Ribbentrop gjorde, när man tecknade gränserna för vår kontinent i ett avtal 1939 – en vecka efter det avtalet korsades den polska gränsen av tyska trupper och ett sex år långt krig inleddes.

Ingen positiv information har läckt ut via ukrainska medier om de första samtalen mellan Biden, Putin och Zelenskij, annat än att ”diskussioner fördes om att man skulle upprätthålla europeisk fred” och att ”inga eftergifter har gjorts till Ryssland”. Bristen på andra positiva frågor i bilaterala och trilaterala förhandlingar har varit särskilt oroande för experter. Den vanligaste analysen har varit att samtalen faktiskt kan ha hamnat i en återvändsgränd – eller kan Gud vara på väg att göra ett mirakel igen?

Ryssland kommer sannolikt inte att attackera hela Ukraina

Efter att nyligen ha talat med kyrkliga ledare i Ryssland och Ukraina har jag fortfarande intrycket att Vladimir Putin främst försöker sätta press på västländerna mitt i krisen för att själv få till stånd ett gynnsamt avtal. Jag tror inte att Ryssland kommer att inleda en storskalig attack mot Ukraina. Däremot kan de använda hybridkrigföring och provocera fram spänningar i Ukrainas ryskspråkiga områden, främst i de östra delarna av landet, och sedan ge sig ut för att hjälpa en ”diskriminerad minoritet”.

Enligt 2016 års statsbudget har den ukrainska försvarsstyrkan en armé på cirka 230 000 soldater. Militären har den senaste tiden fått ganska mycket stöd för upprustning från väst. På längre sikt kan Ukraina teoretiskt sett öka storleken på sin armé till 4 miljoner. Av detta förstår alla, att ett ryskt helomfattande anfall kan få långtgående konsekvenser för säkerheten i hela vårt Europa.

Min bedömning är att de ryska väpnade styrkorna i värsta fall kan ockupera regionerna Zaporizhia och Cherson – såväl som delar av Odessa- och Mykolaivprovinserna – så att de kan få en bindande landremsa till de territorier som de tidigare ockuperat på Krim och i Transnistrien.

Varför är Ryssland så agressivt?

När USA:s och Rysslands utrikesministrar hade förhandlingar under Bidens första regeringsperiod 2020, då ställde Putin enligt Ukrainas regering följande villkor, för att dra tillbaka sina trupper från den ukrainska gränsen:

Eftersom Ukraina har stängt vattenkanalerna som leder till Krim, har Ryssland har varit tvungen att transportera en stor del av Krims sötvatten sjövägen och genom den ganska nybyggda bron till halvön. Därför krävde Ryssland att Ukraina öppnar vattenkanalerna, som man stängt till Krim

Ryssland kräver att gasledningen Nordstream 2 öppnas i Västeuropa

Ryssland kräver att västländerna (och Ukraina) accepterar ockupationen av Krim

Ryssland har också satt upp tydliga restriktioner för Natos utvidgning, som bland annat skall omfatta såväl Finland som Sverige. Det är mycket möjligt att EU och USA redan håller på att förhandla om dessa villkor, eftersom Nato just har meddelat i ett pressmeddelande att fredagen den 7/1 2022 kommer Natos utrikesministrar omgående att bjudas in till ett viktigt möte klockan 14:00 (svensk tid) såvida inte de bilaterala samtalen helt kört fast. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg leder presskonferensen som börjar samma dag, den 7 januari, klockan 16:15.

Ukrainska kyrkor fastar och ber – det är nödsituation

Pingstunionen i Ukraina anordnade en vecka med bön och fasta mellan den 19 och 24 december. Totalt har cirka 200 000 medlemmar i pingströrelsen, både från det registrerade Pingstunionen och från landets autonoma och underjordiska pingstförsamlingar, deltagit. Kristna har fastat i flera dagar, då de avhåller sig helt från fast föda. Varje kväll har det varit två timmar långa bönemöten i kyrkorna. Pingstväckelsens ledande biskop, Mikhail Panotjko, tog initiativet till att inleda böne- och fastekampanjen, när den politiska krisen intensifierades.

Valery Antoniuk, ledare för Ukrainas Baptistunion, arrangerade en liknande böne- och fastekampanj på grund av situationen i Ukraina den 27.12 2021-2.1 2022. Mer än 1 500 baptistkyrkor och deras närmare 150 000 medlemmar har aktivt deltagit i bön och ett stort antal medlemmar har också fastat.

Kristna har bett målmedvetet för att konflikten mellan Ryssland och Ukraina skulle hitta en andlig lösning och att Gud skulle påverka ledarna i Ryssland och Ukraina, när de fattar viktiga beslut. De har bett för tiotusentals, kanske hundratusentals människorna vid fronten, samt för att hela nationen och folket skulle kunna omvända sig inför sin Gud.

Troende i Ukraina vädjar till kristna i Norden att komma ihåg de ovan nämnda böneämnena. Meddela rauli.lehtonen@gmail.com om du vill delta i 40-dagarsbönen (och kanske även fasta någon dag). Du kan också berätta om det för oss genom att lämna kommentarer i rutan nedan. Tillkännage vilken dag du vill avsätta din tid för bön (3/1-11/2 2022).

Bed också för Kazakstan, som står inför randen till ett inbördeskrig. Dessa händelser kommer att ha direkta kopplingar till spänningsläget i Europa – inte minst med tanke på president Putins engagemang!

Rauli Lehtonen (översättning från finska: Georg Ahonen)

OBSERVERA att jag skriver en speciell artikel om situationen i Centralasien, Litauen och Baltikum senare under januari!