De svarta svanarna flyger över oss

Sitter i Stockholm och tittar ut genom fönstret. Det är nästan tomt på gatorna. Om jag skulle rikta blicken mot himlen, så kunde jag kanske se en svart svan flyga över min hemstad. Jag kan i alla fall känna luftströmmen från dess vingar. Dess skugga och turbulensen från dess flyende gestalt skrämmer mig.

När jag studerade på Handelshögskolan i Göteborg, blev jag väldigt intresserad av nationalekonomi och trender inom finansvärlden. År 2007 lanserades uttrycket ”Den svarta svanen” av Nassim Nicholas Taleb (se Håkan Sandbergs kommentar nedan), som blivit ett begrepp inom företagsekonomin. Den beskriver en plötslig, oväntad händelse, som rubbar världens gång och får en väldigt stor negativ effekt framför allt på den ekonomiska utvecklingen. Just nu kan jag se flera svarta svanar flyga förbi mitt Europa, mitt Norden – samtidigt. En stor orsak till detta är globaliseringen och toleransen, fast det ännu inte finns någon som vågar skriva om detta, eller ens nämna det. Analysen och tanken ligger ju utanför den så kallade åsiktskorridoren.

Centerpartisten Esko Aho, som blev världens troligen yngste statsminister vid 36 års ålder i Finland år 1991, håller just nu på att skriva en bok, om ”De svarta svanarna”. De dök upp på himlen, när han skulle leda Finland under några av den moderna historiens svåraste år. Då kom finanskrisen, bankkonkurser, Sovjetunionens kollaps och miljoner sovjetmedborgare som i princip stod redo att välla över gränsen till Finland. I Ilta Sanomat (den 14/3 2020) säger han:

– Just nu kommer coronaviruset, som den här typiska svarta svanen, överraskande och den för med sig mycket större konsekvenser än någon över huvud taget skulle ha kunnat förutse.

– Dessutom kan vi lista upp den eskalerande flyktingkrisen, samt handels- och oljekriget, som dramatiskt skakar om världsekonomin. Den svarta svanen är dock inget tillfälligt fenomen som försvinner, utan den lämnar alltid spår efter sig, avslutar Esko Aho, som är ledamot i svenska Ingenjörsakademin. Under Nokias framgångsår arbetade han även som vice VD för företaget.

Krisen – en möjlighet?

I det japanska och kinesiska tänket är en kris eller en katastrof ofta en möjlighet, som aldrig annars skulle kunna uppstå. Det framgår på ett tydligt sätt genom skrivtecknet för allvarliga negativa händelser, där tecknet för möjlighet är en del av tecknet för kris. I ett kristet perspektiv skulle man kunna beskriva det med det grekiska ordet ”kairos”, som betecknar den rätta stunden – ögonblicket då allt händer. Som kristna borde vi greppa tag i just den här stunden och fundera över, varför Herren Gud har gett oss just det skeendet, som just nu utspelar sig framför våra ögon. Min förvissning är att den vita svanen redan är på väg. Vi måste be om att Jesus Kristus leder oss, så att vi kan göra rätt saker i rätt tid.

När Esko Aho blev statsminister i Finland och Sovjetunionen kollapsade, då stod länderna bakom järnridån inför helt obeskrivliga problem och förändringar. De ledde till att glasnost- och perestrojkapolitiken ledde till en revolution även utifrån ett kristet perspektiv: Kristna som satts i fängelse på grund av sin tro släpptes fria, evangelisationskampanjer och –möten kunde plötsligt ordnas i idrottshallar och på gator och torg. Miljoner Biblar, Nya testamenten och kristna böcker kördes in bakom järnridån med långtradare, trots att landet varit helt stängt för kristen litteratur i decennier. Detta ledde till en aldrig tidigare upplevd tid av väckelse och andliga framgångar – tiotusentals människor tog emot Jesus Kristus som sin Frälsare inom loppet av några få år. Tänk på att händelserna utspelade sig just under kulmineringen av imperiets stora kollaps! 

Den vita svanen är redan på väg

Förra helgen var jag ett par dagar tillsammans med ledaren för Ryska Pingstunionen, biskop Eduard Grabovenko i Tammerfors i Finland. Ett par år tidigare hade han nämnt för mig hur Pingstunionen under det svåra året 1991 bara hade 61 registrerade församlingar – i ett land med 285 miljoner invånare. År 2011 hade antalet växt till 1700 (sjuttonhundra) församlingar. När vi sedan drog oss undan efter konferensen i Salemkyrkan för att genomföra den traditionella finska bastukvällen, då berättade han att Pingstunionen nu har över 3500 församlingar och grupper. Varför skrivs så lite i kristen media om en av de största väckelserna under vår livstid? Den pågår just nu, i vårt eget Europa.

Pingstväckelsen har skickat ut 51 grupper med 25 församlingsplanterare i varje grupp, det vill säga över 1250 missionärer som arbetar ett helt år med att plantera nya församlingar i obrutna områden. Av Ryssland 129 000 byar och städer har de redan besökt 23 000 och bett frälsningsbönen med tre miljoner människor. Detta sker samtidigt som nya lagar och restriktioner försvårar missionsarbetet i landet. Varför berättar så få om detta? Borde inte detta inge oss ett nytt hopp om en ljusare framtid? (Om du vill stödja detta arbete, kan du skicka din gåva till Finska Filadelfia bankgiro 5704-0503, märk din gåva ”Ryssland”.)

Tänk om liknande saker kunde ske i Sverige, eller i Norden … eller varför inte i Västeuropa? När jag riktar min blick mot himlen, så ser jag att den vita svanen redan är på väg. Tider av väckelse skall komma och Herren vår Gud vill förbereda oss genom att först rena sitt eget folk. Är vi redo att stå upp för sanningen och Guds ord?

Vi kan se hur globaliseringen har öppnat gränserna för mycket som skapar både oro, sjukdomar och död. Granskar vi sanningen i vitögat, så ser vi också hur toleransen öppnat upp för nya ideologier, idéer och tankar. Vi kan registrera att brottsligheten tilltar och hur omoralen genomsyrar alltmer i våra samhällen. Samtidigt skrotas normer, lagar och regelverk. Accepterandet av de mest vidriga uppfattningar tilltar, samtidigt som toleransen för den kristna tron och Bibelns värderingar hamnar på avskrädeshögarna: Tolerans – ja, den finns – men inte för alla!

Det är just i en tid som denna, då vi ska stå upp och göra allt vi kan för att förkunna Ordet. Predika evangelium! ”Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna. Ni är världens ljus. En stad uppe på berget kan inte döljas och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen” (Matt. 5: 13-16, Bibel 2000).

Om vi följer dessa råd nedtecknade av evangelisten Matteus, då tror jag att den här speciella tiden kommer att bana väg för ett andligt genombrott utan dess like – i vårt hemland och ända bort till jordens yttersta gräns.

Rauli Lehtonen